De kända mozartkulorna är förstås helt och hållet söta. För ett par år sen hittade jag ett recept av en tysk mästerkock, där han presenterar sina viltmozartkulor med hjortcarpaccio och cumberlandssås. Jag har sedan dess varit väldigt sugen på att testa receptet. Igår gjorde jag det. Fast istället för fyllningen med pistasch, vildsvin och rådjur, bytte jag ut de här dyra ingredienserna mot mandel plus spenat, kyckling och nötfärs. Tyvärr fungerade inte receptet så där jättebra, för proportionerna vätska - kött stämde inte. Dessutom var instruktionerna ofullständiga. Till slut fick jag i alla fall till det, men jag vill inte skriva ut något recept här.
I princip var det så här:
Koka 50 g skalad mandel med 2 dl grädde och en handfull spenat (eller pistaschnötter utan spenat) tills det är väldigt krämigt och mixa sedan alltihop. Det blir alltså som grönt smör. Denna del av receptet fungerade. Rulla små kulor, ca 20 stycken. Ställ kallt.
Finmalet vitt kött mixas med en sherryreduktion och grädde och fördelas runt de gröna kulorna. Den här delen av receptet fungerade absolut inte. Tur att jag hade flera kycklingfiléer att ta till. Ställ kallt.
Finmalet mörkt kött mixas med en rödvins-portvinsreduktion. Gick så där. Lindas runt den ljusa fyllningen. Ställ kallt.
En rödvins-portsvins-lingonreduktion kokas upp och här blandas nu mörk choklad i. Inte helt optimalt recept. Här doppas nu kulorna.
Cumberlandsåsen var väl okej, men som jag vet, inte 100% korrekt.
Mozartkulorna serverades här med rostat bröd och sallad. Jag tycker att det här är en festlig förrätt, för det blir för mycket chokladsmak för en huvudrätt.
Till detta även cumberlandssås och picklade senapsfrön.