Jag har letat länge på nätet efter receptet på de gifflar med vallmofrön som fanns att köpa fyllda med ost eller skinka litet överallt på 80-talet. De smakade så där onyttigt och limpaktigt gott, men hade en alldeles speciell smak och inte bara som limpa. Sen hittade jag dem häromdagen. Tyvärr missade jag att skriva upp var, så nu vet jag inte det längre och det är inte det lättaste att hitta rätt i djungeln av giffelrecept. Förresten visste jag ju inte att det var rätt, förrän jag hade testat. Den här varianten är dock något mindre söt än gifflarna jag minns, men kommer rätt nära.
Det blir 8 väldigt stora gifflar. Och goda.
15 g jäst
2 msk flytande honung
2,5 dl mjölk
knappt 500 g mjöl (jag tog faktiskt manitoba cream som jag köpte på semestern)
1,5 tsk salt
1 ägg
Gör en deg på vanligt sätt. Blanda på slutet i 50 g smält och något avsvalnat smör. Arbeta degen väl. Låt den jäsa minst 40 minuter. Kavla ut en rund platta på 40 - 50 cm i diameter och skär den i 8 tårtbitar. Rulla upp dem och låt dem jäsa en halvtimme. Pensla dem med uppvispat ägg och strö över vallmofrön. Grädda 12 - 15 minuter i 225° och kolla att de inte blir för bruna. Jag hade dem näst högst upp och det var nära ögat. Sen flyttade jag ner dem långt och sänkte till 200°, men det är säkert okej att grädda dem i mitten i 225°.
Enligt receptmakaren kan man låta de rullade gifflarna jäsa i kylskåp över natt istället, ställa fram dem 30 minuter och sen grädda dem till frukost.
Hehe, jag hittade gifflarna på Sköna Hem.